< Till bloggens startsida

KEYS OPEN DOORS


Godkväll

Jag kan uttala ordet brev och njuter av att äta chilidoppade mandelbiskvier.

Ännu en lång dag i skolan. 8.20-16.45 i syfabriken. Vi har inte solsklen direkt men det är väldans fuktigt? Vårat klassrum är nog hetare än regnskogen i Universeum och ja det är den finaste liknelsen jag kan komma med för i den riktigta tropikern har jag då aldrig vistats. I klassrummet sitter ett gäng hårtarbetande djungelapor utan ansikten (ze make up bara smälter) men vi är lika glada för det, vi arbetar ju med det vi älskar. Ah, jag pratade precis för 12 andra personer. Hähä. Som jag har nämt tidigare har vi projekttid nu vilket innebär att var och en sysslar med vad den vill, var den vill men dem flesta sälarna strandar vid symaskinen i.. öhm, tropikern. Meningen innan denna är ett bevis på att jag inte bör sitta vid någon maskin alls för tillfället, inte ens en dator. Jag är trötter. IALLAFALL, jag hade planer på att sy en superfin kollektion som jag skissat upp och räknat fram mönsterkonstruktion till bara för att inse att jag inte har råd med det. Eller på något vänster hade jag hopp om lite sponsring från tygbutiker här uppe. Mission freakin' impossible, snåla råttor är ni allihopa! Okej, kanske tog i för hårt där men det var ungefär så jag kände mig efter att ha ringt runt & pratat med sybutikerna runtom. Mellan dessa telefonsamtal fick mina händer panik (dem fick ju inte skapa), så jag fick för mig att fixa ihop något snyggt av gamla tygslaffsor som såg dammiga ut i klassrummet. Efter tre stycken gjorda klänningar, av absolut ingenting bestämde jag mig för att fortsätta på samma spår alltså satsa på någon form av återbrukprojekt istället. Den kollektionen jag hade planerat ut innan tyg-krisen föll över mig får vila ett tag, utföras ska den men inte inom snar framtid tyvärr. Andra bra saker med projektet förrutom att materialkonstnaden inte.. existerar: bristen på material får en att tänka i helt nya banor än väntat, det är bra för miljön och känns helt rätt i tiden. Jag har en regel, ett plagg får aldrig sluta som det plagg det var innan jag påbörjade slaktningen. T.ex. Ett par brallor får inte bli ett par brallor. Nu är jag uppe i nio stycken utstyrslar, i mina anteckingar visades sig mitt mål vara fyra stycken looks.. fan skottet gick över ribban.

Piz!/ Evelina

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:

E-postadress: (publiceras ej)

Bloggadress:

Kommentar:

Kom ihåg mig?
Trackback
RSS 2.0